At war with postverket.

Man skulle kunna tro att jag och Maran har ett idylliskt förhållande, jag har precis börjat få henne att uppskatta Iron Maiden och så länge jag lagar potatismos en gång i månaden är allt frid och fröjd. Men det finns en sak som ligger som ett svart orosmoln över hela vår oheliga union, varenda jävla gång vi beställer något tillsammans är det något som går snett. Lika säkert som att Lemmy's shorts kommer dyka upp i folks mardrömmar så kommer vi ständigt att dras med försenade och uteblivna beställningar. Det jag försöker säga är: jag vill ha min jävla Watain-box! Alla som har fått sina kommer jag betrakta som dödsfiender tills den dagen en nerblodad avi ligger på golvet när jag kommer hem.

(Arg katt är arg.)