Och där fick vi sitta och vänta i typ 1,5 timme innan Attila gick upp på scen.
Lokalen var denna kväll till ära fylld av tända ljus och rök, för att skapa optimal ockult stämning. Arrangörerna hade ju marknadsfört det här som "en blandning mellan en konsertupplevelse och en religiös rit". Och det verkade ju funka, för stället var mestadels fyllt av hipsters, och till viss del metal-och ljudkonst-entusiaster.
Istället bjöd Attila på viskningar, lite sång, och skrik om vartannat, som han loopade över varandra, så hans röst i sig bildade något som skulle kunna liknas vid melodier och rytmer. En liten mjukstart kan man säga, för ju längre in i setet vi kom, desto fler förstärkare gick på högvarv. Efter ett tag var alla de 20-tal ljusen som stod tända, på väg att skaka av sina ljusstakar och sätta eld på hela jävla lokalen. Precis när man började flacka med blicken efter nödutgången, började Attila istället "chu-chu-chu":a. Han lät alltså som ett jävla tåg. I 10 minuter. Efter det tappade min lilla ADHD-hjärna fokus, och jag såg bara det skojiga i hans framträdande. Som t ex hans rabblande om vithajar vid 01.58 i videon nedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar