Death In Köpenham

De brukar ju säga att tiden går fortare när man har något att se fram emot. Jävla skitsnack. Jag har gått och väntat på denna helgen i en evighet känns det som. Mitt internet har bråkat med mig, facebook har bråkat med mig, 3 har varit oförskämda mot mig.. Önskar jag kunde säga att jag i alla fall hade tur med vädret men det har ju fan också bråkat med mig. Men imorgon flyr jag verkligheten och tar en tripp till Malmö där jag och min bättre hälft ska se Attila Csihar uppträda och på söndag korsar jag sundet och ger mig in i Köpenhamnsdjungeln för att kolla på Death In June och Of The Wand & The Moon. Varenda jävla gång jag har varit i Köpenhamn har jag upplevt en sådan obeskrivlig stress att jag varit nära på att göra en Stig Helmer i ren och skär panik. "Rök en fet och chilla dude" säger P.IG. men då får man ju åka till Christiania och där tar de ju ens falafel och trycker ens revben. Inget jag vill utsätta mig för frivilligt.

Om jag inte blir nerslagen och lämnad på någon bakgata eller karusell på Bakken kommer det kanske dyka upp lite bilder från resan.

(Nej fan det här går inte gubbar. Tanken skär sig mot min jacka.)